Sökresultat:
4309 Uppsatser om Skolväsen pć 1800-talet - Sida 1 av 288
Olga och hennes vÀnner : En studie om kvinnlig vÀnskap i slutet av 1800-talet
En studie om kvinnlig vÀnskap, sÄ som tex, betydelse, uttryck,pÄverkan, uppkomst, kontakt, gemmensamma intressen och samhÀllsspegling.Studien grundar sig pÄ analyserandet av delar ur en brevsamling frÄn 1800-talets slut..
Relevant Realism? : Hermeneutisk studie i framstÀllningen av 1800-talen i lÀromedel för litteraturhistoria
DÄ den statliga granskningen av lÀromedel upphört Àr det upp till varje undervisande lÀrare att bedöma huruvida lÀromedel ligger i linje med de gÀllande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen Àr att granska 1800-talet i fyra lÀromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas tvÄ olika kursplaner i svenskÀmnet, den nu gÀllande kursplanen i Svenska 1 hÀmtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hÀmtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella lÀromedlen. Resultatet visar att de fyra lÀromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan sÄledes möjliggöra att eleven uppnÄr mÄlen nÀr det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..
NyttotrÀdgÄrdar pÄ 1800-talet : ett utformningsförslag
Restaurering av trÀdgÄrdar blir alltmer vanligt. Dilemmat Àr vilken tidsperiod som Àr den rÀtta att utgÄ frÄn och hur stor plats dagens trÀdgÄrdskultur ska fÄ ta. GÄrden som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor Ànda tillbaka till vikingatiden men jag har valt att inrikta mig pÄ 1800-talet. Detta pÄ grund av att den nuvarande gÄrdsbilden uppkom pÄ 1800-talet. Tanken med arbetet Àr inte att skapa en helt genuin 1800-tals trÀdgÄrd utan tanken Àr mer att man i trÀdgÄrden ska uppnÄ en viss kÀnsla av 1800-tal.
TillrÀknelighet i svensk straffrÀtt - en resa frÄn 1800-talet till idag
Uppsatsen behandlar tillrÀknelighet i svensk straffrÀtt frÄn 1800-talet fram till idag. Den be-handlar de olika regleringar som funnits tidigare och de förÀndringar som skedde i samband med brottsbalkens införande 1965. DÀrutöver behandlas situationen efter brottsbalken, hur man ser pÄ tillrÀknelighetsfrÄgan idag samt vad som Àr pÄ gÄng inför framtiden..
En emprisk studie av emigrationens förekomst och roll i historieundervisnigen pÄ högstadiet
Sverige var för över hundra Är sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lÀmnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. FrÄn och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det nÀrmaste var femte, sammanlagt över 200 000, ÄtervÀnde till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig ÄtervÀnde.Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen pÄ högstadiet.Studien visar att emigrationen som företeelse inte anvÀnds i undervisningen.
Skandinavismen bland icke-eliten i Sverige vid 1800-talets mitt
Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna Àven hos icke-eliten. FrÀmst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmÀstare och tjÀnstemÀn. Bland lÀgre borgerskap och stadsbor, som gesÀller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras nÄgra slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna Àr men idéerna och sympatier finns dÀr, om Àn inte lika utbrett som hos de mer bildade..
VÀrlden hÀlsar pÄ : Rasrepresentationer i Svenska familj-journalen 1864-1881
Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.
Inga Elisabeth Jansdotter : Ett exempel pÄ dvala-predikande i Uppland 1858
Dvala-predikande var ett fenomen som förekom inom extatiska vÀckelserörelser i Sverige och Finland vid slutet av 1700-taletoch under 1800-talet. Det var huvudsakligen kvinnor ifrÄn de lÀgre samhÀllsklasserna, men ibland Àven barn som dvalapredikade.Dessa framförde ofta sina budskap liggande i ett dvala-liknande tillstÄnd. I det hÀr arbetet presenteras en av dessakvinnor, Inga Elisabeth Jansdotter, som levde i Uppland vid mitten av 1800-talet, samt det kÀllmaterial som finns tillgÀngligtom henne..
Johannes Fundberg : en Dalslandssnickare
Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, dÀr han tillverkade ovanliga och vackra möbler Ät vÀlbÀrgade bönder.Som skrÄutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hÄrt styrd av snickarÀmbetets strÀnga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta pÄ landsbygden, dÀr tvÄnget att följa modets vÀxlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas vÀxlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stÄnden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsÀttningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gÄ vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skÄdeytor jÀmförs.
Axel AdelswÀrds resa i Amerika 1855 - 1856
Det svenska samhÀllet omvandlades under 1800-talet frÄn hushÄllsbaserade marknadsekonomiska metoder till kapitalistiska marknadsekonomiska metoder. Parallellt med detta omvandlades och moderniserades den svenska eliten frÄn att utgjorts av en jordÀgande aristokrati till att i stÀllet utgöras av en förmögen högborgerlighet. Denna uppsats handlar om hur en representant ur den nya svenska eliten i form av Axel AdelswÀrd tÀnkte och handlade nÀr han mötte ett USA pÄ 1850-talet dÀr den kapitalistiska marknadsekonomin hade slagit igenom. Jag vill ocksÄ visa hur en omvandling skedde av en gammal elit till att inta ett nytt kapitalistisk marknadsekonomiskt tÀnkande..
Reform och retrÀtt : En kvalitativ studie av svenska keramikers inspirationskÀllor till yta och dekor under 1800-, 1900-, och början av 2000-talet
Syftet med arbetet Àr att ge en bild av svenska keramikers inspirationskÀllor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som Àr relevant för frÄgestÀllningen Àr att ta reda pÄ ursprunget till dessa kÀllor och varför just dem har inspirerat och banat vÀg för dÄtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillÀmpning av yta och dekor pÄ sina föremÄl under 1990-talet samt 2000-talet. En begrÀnsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet pÄ sÄ sÀtt att början av 1800-talet har utelÀmnats samt Àven alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar pÄ effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjÀrer och möjligheter att söka information.
PrÀsten under 1800-talet ur ett maktperspektiv. En kvalitativ textanalys utifrÄn Foucaults disciplinteori
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka prÀstens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrÄn Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara pÄ hur prÀstens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet Àr hÀmtat frÄn tidigare studier om prÀstens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prÀstens makt gÄr att applicera i Foucault tankar om makt med hjÀlp av disciplin..
Synd eller nöje? : om synen pÄ den mÀnskliga sexualiteten under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet
Syftet med denna undersökning Àr att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska frÄn Är 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen frÄn och med hösten 2011. Ett par av mina frÄgestÀllningar Àr pÄ vilket sÀtt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig Ät samt pÄ vilket sÀtt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehÄllsanalys av den nya kursplanen i svenska i jÀmförelse med kursplanen frÄn Är 2000, intervjuat fyra lÀrare pÄ högstadiet samt lÀmnat ut enkÀter till totalt 31 elever.    Enligt innehÄllsanalysen skiljer sig kursplanerna Ät gÀllande meningslÀngd, att rubrikerna Àr annorlunda samt att bedömningsunderlaget Àr mer detaljerat Àn innan.LÀrarna i min undersökning anser att kursplanerna Àr ganska lika, att de skiljer sig Ät gÀllande uttryck och formuleringar men att bÄda Àr mÄlrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen frÄn Är 2000:s betygssystem Àr missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte Àr specificerade nog för varje Ärskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska Àr viktigt och att grammatik Àr det viktigaste innehÄllet i Àmnet..
Analogt tÀnkande, digitalt skapande
I dagens digitala mediesamhÀlle Àr det vÀldigt enkelt för mÀnniskor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tÀnka pÄ vad en bild faktiskt Àr. Denna uppsatsen Àr en studie som undersöker tanken och fÀrgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger pÄ om man kan anvÀnda sig av gamla fÀrgteorier frÄn 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjÀlp av Johann Wolfgang von Goethes fÀrglÀra som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och stÀlla dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande Àr relevanta pÄ sÄ sÀtt att man kan ta hjÀlp av dem om man vill förmedla vissa kÀnslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.
De hallÀndska ljungmarkerna och deras försvinnande : en agrarhistorisk studie
Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gÄng sÄ utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara pÄ hur utbredda ljunghedarna var och varför de var sÀrskilt utbredda i Halland samt hur markanvÀndningen förÀndrades pÄ ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en sÄ omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 Är. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av Àldre storskaliga lantmÀterikartor har följande resultat uppnÄtts:
DÄ skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. DÄ Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.